I samma veva var jag hos gyn pga massa mellanblödningar som kom varje månad och endligt dom så berodde det på p ringen, att det var förlite hormoner i den för mig.

Accepterade deras förklaring och tänkte inte mer på det, Men när mellan blödningarna inte upphörde efter ett par månade utan någon form av hormoner så uppsökte jag oxbackskliniken i södertälje. Där gjorde dom en vanlig gynundersökning samt Vul. Dom tog även cellprov på livmoderhalsen öven om jag inte ännu var 23 år fyllda på hon misstänkte att det kunde vara det blödningarna berode på.

Under Gyn undersökningen frånade läkaren om jag brukade ha väldigt ont vid mens? svarade att ja med inte mer än vanligt var jag själv kan avgöra har ju alltid haft lika ont. Brukar ha så ont att jag måste äta minst alvedon hela perioden och om jag inte äter alvedon så har det hänt att jag har så ont att jag spyr.

Hon berättade att hon hade förädringar på inreslidväggen som hon misstänkte var edometrios, men att man inte kunde veta till 100% utan en titthåls operation. Så hon skickade remiss till södertälje sjukhus för vidare behandling.

Efter någon vecka så ringde hon mig och berättade att cellproverna visade på cellförädingar och att dom då skulle behandla det samtidigt på södertälje sjukhus.

Det tog inte alls lång tid att få kallese till södertälje sjukhus. På första besöket där så fick jag göra en ny gyn undersökning dom dom tog cellprover för att se hur kraftig callförändring jag hade och kolla förändningarna på slidväggen.

Läkren där sa att hon var till 99% säcker på att det var endometrios jag led av me att hon skulle boka in mig för en titthåls operation för att säckerställa diagnos, och att dom då samtidigt skulle ta hand om cellförädringarna som vissade sig vara måttliga som då måste tasbort med hjälp av frysning tror jag det var.

När jag fick besked om att hon var nästan säcker på att jag hade endometios så brast det för mig, Hade ju läst att endo kunde vara anledningen till att vi ännu inte blivit gravid trots närmare 10 månaders försök med ägglossningtest och såvidare. Var säcker på att det skulle bli ivf för oss redan då.

Blev opererad på skärtorsdagen 2011 och sen sjukskriven i två veckor.

Fick provsvaren efter två veckor och det visade att jag hade enometios på nedre delen av buken som dom bränt bort samt på inre sliväggden som dom lätvara kvar.

Då vi efter operationen inte fick ha sex på tre veckor så blev det inget försök den månaden men började direkt månaden efter med ägglossningstest och rosenrot och blev över lyckligt när vi början på juni fick ett efterlängtat pluss Äntligen våran tur!!

Hela sommaren så var jag världens lyckligaste! Dock fick jag smål blödingar under semetern i finland  i aug men intalade mig att det var helt normalt inget att oroa sig för. Sen på vägen hem så fick jag en kraftigare blöding och var då säcker på att det var kört. Hade ett planerat nupp uldraljud dagen efter så var ingen medning med att ringa gyn akuten.

När vi kom till ultraljudet så såg dom endast en fostersäck men inget foster. Började gårta hejdlöst och J fick trösta mig så gott det gick. Senare på dagen så ringde jag vårdgudien för att kolla hur vi skulle gå vidare med missfallet. Och dom sa till oss att vänta och låta kroppen sköta det själv detta var på fredgen. Helgen gick och jag småblödde bar men inget mer än så. På måndag kväll börja jag plötslig sört blöda det fullsädigt forsade blod och jag hade väldigt ont. Så vi åkte in akut till gynakuten där jag fick göra ett UL som visade att inget alls hade stöts ut men att kroppen käpade för att bli av med det så blev inlag ocg fick tabletter som skulle hjälpa kroppen på traven.

Hemsk natt hade så ont så att jag bara vredmig i plågor, Hade även världens frossa och inget hjälpte.

Men på morgonen så visde det sig alla fall att allt hade stöts ut och jag kunde åka hem.

Sedan det dess har jag inte lyckats bli gravid igen har är nu inne på 27 försöket. Och har precis gjort en utredning och fått remiss skickad till Huddninge för IVF.

Berättar mer om utredningen i ett annat lnlägg detta har blivit lågt nog.