Nu är det 6 dagar kvar till informations mötet inför ivf. Är nu rejält nervös inte för mötet eller för sj ivfen utan för att det i slutänden inte kommer att lyckas.. Vad ska jag  då göra hur ska man då orka gå vidare? vågar inte hoppas för mycket samtidigt som jag inte kan låta bli att fantisera om en att det ska gå bra och att jag ska blir gravid och äntligen få mitt barn!! Ju mer jag hoppas desto värre kommer smärtat bli om det går åt helvete så försöker att hålla sånna känslor och tankar borta..

 

Har lite svårt att få fram det jag vill skriva vet inte hur jag ska formulerar mig.. 

 

ju närmar ivf vi kommer ju mer ont gör det, har levt så länge med att vara barnlös utan någon hjälp innom syn håll och inget hopp om att det ska funka så har tryckt undan alla känslor. 

Grät lite i början när jag fick beskedet att jag hade endo och att det kunde vara anledningen till att vi inte blev gravida men sen så var det bra. När vi fick missfall i aug förra året grät jag floder precis när vi fick beskedet och så grät jag någon gång dagarna efter med så sköt jag undan käslorna och klistrade på ett leende på läpparna och låssades att allt var bra. Men nu när hoppet om att bli gravid kommer så kommer även alla känslor tillbaka.. har inte gråtit men jag känner ändå har inte heller pratat med någon om det det vet inte hur jag ska få fram vad jag känner även om jag vet att det finns vänner som vill lyssna och försöka förstå så kommer ingen någonsin göra det fult ut.. 

 

vill bara att det ska bli tisdag så jag kan få reda på hur det ligger till, hur allt ska gå till och så få reda på hur chanserna för just oss ser ut.. 

 

Snälla låt det bara gå vägen..